Annons:
Etikettrovfisk
Läst 29773 ggr
KerstinL
1/20/08, 8:08 PM

Rödbukspiraya

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Jag tycker att pirayorna hamnar snett i hobbyn. Mytomspunna rovtetror med ett rykte som blodtörstiga människoätande fiskar. Det gör att den lilla prickiga "söta" ungfisken i zoobutiken tyvärr blir lättsåld även i större antal till den oftast okunnige kunden, med förödande konsekvenser som följd för de inköpta fiskarna

Rödbuks-

piraya!

Pygocentrus nattereri Kner 1858

Av Elisabeth Hallberg

Jag tycker att pirayorna hamnar snett i hobbyn. Mytomspunna rovtetror med ett rykte som blodtörstiga människoätande fiskar, säljer på ett för pirayorna mycket olyckligt sätt. Att pirayorna dessutom tillhör familjen Characidae, tetror, gör att köparen tror sig veta att en grupp bör bestå av minst 10 individer för att dom skall trivas. Det gör att den lilla prickiga "söta" ungfisken i zoobutiken tyvärr blir lättsåld även i större antal till den oftast okunnige kunden, med förödande konsekvenser som följd för de inköpta fiskarna.

Pirayor är inget för vare sig nybörjaren eller sällskapsburken. Pirayor kräver stora utrymmen, så stora, att hobbyakvaristen normalt inte har de nödvändiga volymerna till sitt förfogande.Pirayor är svårhållna rovfiskar och går även till angrepp mot flockmedlemmarna. Pirayor är långlivade fiskar, dom överlever din hund. Pirayor i fångenskap har det bäst i stora anläggningar på något offentligt akvarium, det är först då dom har utrymme att kunna visa upp sitt rätta jag, med ett mycket väl rangordnat och socialt beteende.För en växande grupp om 10 exemplar bör du ha planerat att införskaffa ett akvarium på minst 1500 liter långt innan de blivit ett år. Om inte, så är det bättre för pirayornas skull att du undviker dem. Jag har tänkt att på ett sakligt sätt här försöka delge dig lite av mina erfarenheter med Rödbukspirayor, Pygocentrus nattereri.

Fotograf: Elisabeth Hallberg

Fotograf: Elisabeth Hallberg

Det startade 1993 med en förfrågan om jag hade plats och lust att kläcka lite ägg från en grupp pirayor som hade lekt regelbundet under en tid. Jag svarade att visst ville jag göra det, under förutsättning att de lekte under min semester så att jag hade mycket tid för yngelskötsel. Semestern kom, pirayorna lekte, och jag blev med yngel. Stora och långa var dom som nykläckta, i jämförelse med andra tetrayngel som jag har fött upp. Fodret blev inte något problem, efter artemiastarten var dammar och sjöar fulla med gratisfoder för avhämtning. Ynglen växer explosionsartat vid nästan konstant tillgång på foder. En viktig meduppfödare var min sambo, som matade yngel redan kl 05.00 varje morgon innan han åkte till sitt arbete, detta då våra två första semesterveckor inte inföll samtidigt. Några yngel växer alltid snabbare än sina syskon, och dessa gallrades varje vecka ut till andra akvarier för att i görligaste mån undvika kannibalism.

Det var under denna sommar jag blev riktigt biten,-vid handsortering av 3 cm stora yngel ! En satt fast i fingret ! Bettet gjorde inte ont, men tanden satt kvar i fingret flera månader och fingret ömmade. Då började jag att sortera dem med en matsked av plast. Som mest var det småpirayor i fyra medelstora akvarier, varav två stod i köket. Nu var det hög tid att börja sälja av…och slippa alla vattenbyten vareviga kväll ! Vid den här tiden fanns det nästan inga importerade småpirayor, så försäljningen gick lättare än vad jag hade vågat hoppas. Ett av mina roligaste försäljningsminnen var till den butik som bara konstaterade att; pirayor kan väl ingen föda upp ? Vi tar 50 stycken !! Av en annan butiksägare blev jag sedan kallad "Pirayan" under flera år.

Levande tubifex blev nu ett oumbärligt foder, som fungerade som en slags "barnvakt" till ynglen när vi båda efter semestern började arbeta igen. Flera flytande plastsilar med småhål där maskarna tog sig ut sakta under dagen, sörjde för att det fanns sysselsättning och mat till alla växande småttingar, och skonade nog ett och annat öga o yngel. Småpirayor är ofta enögda och fenbitna,-slåss gör alla yngel, men det är få småttingar som har så vassa tänder som dessa. Förvånandsvärt få yngel strök med under den tid de fanns kvar hos mig. Den största enskilda förlusten var tre gynnare som fastnade i hålen på en rot !! Lärde mig av detta att alltid sätta igen håligheter i rötter med bitar av filtersvampar. Likaså att aldrig använda sk hålsten i inredning av några akvarier Det finns tillräckligt med felkällor och fallgropar i hobbyn utan att man behöver bygga in dom i inredningen.

Jag ville behålla några av ungfiskarna, men min sambo avrådde mig. Han som matat och skött de små, ansåg ändå med rätta att det var för skygga fiskar. Jag gick honom till mötes och sålde iväg ynglen. En akvaristisk erfarenhet rikare i alla fall. Och fler skulle det bli senare.

Fotograf: Elisabeth Hallberg

Fotograf: Elisabeth Hallberg

Små pirayor är söta, men dom växer fort vid rätt utfodring!

Ungfiskarna är mycket nervösa och skygga under de första månaderna. Att försöka bygga upp något slags ömsesidigt förtroende mellan ägare och fisk blir ett tålamodsprövande arbete som bygger på fasta förutsägbara rutiner,(för fiskarna), under flera års tid. Det går till stor del att överbrygga skyggheten, så att du kan utföra arbeten i akvariet utan problem. Det är du själv och ditt beteende som i de flesta fallen avgör om det skapas kaos och skräck. Den lilla pirayan som i butiken bara är 3-4 cm, kommer att ha vuxit till 10 cm fyra månader senare. Vid 16-18 cm är den drygt ett år gammal och könsmogen. Pirayan växer som du märker mycket snabbt, och blir som fullvuxen 33-34 cm. Detta ställer stora krav på dig som ansvarskännande akvarist vad gäller akvariets storlek, på regelbundna partiella vattenbyten, filterskötsel, och varierad o näringsriktig utfodring i rätt mängd o intervall. Vuxna pirayor bör ha fastedagar inlagda i utfodringschemat, i annat fall tar dom sig fastedagar själva, och då får du extra arbete med att avlägsna den ouppätna maten!

Jag matar mina pirayor omväxlande med fiskbullar, räkor, bläckfisk, vitfisk,(torsk,rödspätta), och flytande stor ciklidpellets. Två av dem äter räkmix ibland-det nobbas av de övriga. Bitar av olika frukter har jag serverat, men det vill ingen veta av, varför jag misstänker att Maya Piraya i sångtexten nog var en pacu.

Pacu, fotograf: Boris Bielan

Pacu, fotograf: Boris Bielan

Utrymmeskrav; ju större desto bättre. För stort existerar inte. Redan här bör de flesta inse sin begränsning och avstå pirayor. Som exempel kan nämnas att en anläggning i Tyskland köpte 20 ungfiskar till sitt 4500 liters akvarium. Ett par år senare fanns endast 6 exemplar i livet. Ett annat Tyskt offentligt akvarium har lyckats hålla 150 individer under många år, i anläggningens 45 000 liter ! En mycket skicklig svensk odlare som har lyckats få lek av sina pirayor har berättat för mig att 10 individer var alldeles för mycket och blev alldeles för stökiga vid utfodring i ett 2500 liters akvarium. Han blev tvungen att flytta bort 7 st, för att det skulle bli lugn och ro. Senare belönades han med flera lekar av de två honorna och hanen som fick bo kvar. Att få lek av pirayor i fångenskap måste nog fortfarande räknas till ovanligheterna. Det är även ett bevis på ett mycket stort akvaristiskt kunnande. Om du försöker hålla pirayor för trångt så resulterar det bara i att några starka individer reducerar antalet efter det för tillfället rådande behovet av utrymme. Det brukar i värsta fall sluta med att endast 1-2 överlever. Utrymmeskravet skiftar, och i det stora akvariet där det till synes råder lugn och ro, kan läget ändras snabbt till ett inferno. Speciellt under lekperioder, då utrymmeskravet mångdubblas !

Nu förstår du nog att jag sedan några år har återfallit i pirayahållandet. På gott och ont. För att kunna hålla och försöka odla en del andra fiskar, så skaffade jag mig en liten källarlokal. Pirayorna återkom senare till lokalen mer eller mindre av en slump.

Det sämsta och bästa med pirayor;

Stress vid utrymmesbrist utlöser ofta dödliga attacker, omflyttningar, hormonellt styrda förändringar i beteende under lekperioder likaså. Även ditt beteende i akvarierummet skall vara så förutsägbart som möjligt för att dina pirayor skall känna trygghet med dig som skötare.

Fotograf: Elisabeth Hallberg

Fotograf: Elisabeth Hallberg

Den vuxna pirayan är revirhävdande och vill ha ett trygghetsutrymme mellan sig och resten av gruppen. Stimfisk tycker jag inte att dom är, de liknar mera medlemmar i ett löst samansatt gäng. Som vuxna snarare nästan enstöringar, med ett stort behov av självvalt distanserat umgänge. Det är när trygghetsutrymmet krymper som problemen börjar. Smågnabb, fenbitningar och småsår hör till vardagen. Småskador läker förvånande snabbt, större blessyrer tar lite längre tid. Läkningen sker ibland så snabbt och fullständigt att man blir rent häpen. En läpp växer ut och återskapas på mindre än två veckor efter en uppgörelse vid utfodring. Hela underläppen blev avbiten, det såg groteskt ut med den helt blottade tandraden. Först läkte det från båda sidorna in mot mitten, just innan de bägge partierna möttes, så vidtog läkningen underifrån och upp. Inget synligt ärr finns i dag. Bara en helt ny läpp, som om skadan aldrig hade inträffat. Det läk-köttet borde nog få en kirurg att bli grön av avund. Det är med någon slags blandade känslor som jag räknar in mina nu tre grupper av de stora rovtetrorna varje dag, det finns ingen garanti för att det är lika många kvar idag som det var igår. Så är det att ha pirayor. De är oförutsägbara rovfiskar.

Bråk…

Fotograf: Elisabeth Hallberg

Fotograf: Elisabeth Hallberg

Tre olika grupper-varför ? Tja, det var inte planerat att det skulle bli så, men det går inte att planera någonting med pirayor. Sams idag-osams imorron. Inte särskilt trevligt alltså. Men fakta. Jag miste tidigt en i gruppen utan synlig orsak Jag vet inte vad som hände. Det är annars vanligare med pirayor att orsaken syns tydligt (bitskador).

 Vid ett senare lekförsök i gruppen gick något överstyr, och det slutade med att den lekmogna honan blev dödad. Hon hittades med hela sidan bortbiten (se bild ovan), lika kirurgiskt utfört som med en vass filekniv. Hon var full med gulorange ägg !

Två andra i gruppen fick flytta när de hela tiden gjorde sig omöjliga vid utfodring. Dessa två tog ogärna av maten innan någon annan hade gjort det. De inriktade sig på att anfalla och stjäla ur munnen på de andra. Ett sådant beteende skapar bara onödig irritation och en lugn grupp är lättare att hålla. Dessa två fodertjuvar bor ihop än idag-alltid samma dumheter vid utfodring, men av någon underlig anledning fungerar det utan missöden dem imellan. Dom har utvecklat en lång ritual med krigsdans om maten, och har väl blivit som ler o långhalm på nåt fiskvis. Dom är ju pirayor.

Ja, då var ett planerat piraya-akvarium plötsligt två. Av från början 8 i gruppen återstod nu 4 i det stora akvariet, och 2 i ett annat akvarium. Snart skulle det dock bli tre akvarier. Vid ett förnyat lekförsök steg irritationen märkbart hos de nu kvarvarande fyra fiskarna. Det grävdes gropar, tuggades växter, och plötsligt en kväll hade en hane förpassats ut ur sitt revir svårt biten. Han låg på sidan i vattenytan, gömd i skyddet av en stor svärdsplanta. Han låg med den sargade sidan uppåt. Jag trodde först att han var död.  När jag såg att han andades måste jag ju ingripa och flytta honom från akvariet och från en säker död. Han skulle i alla fall få möjligheten att överleva, fast om jag skall vara ärlig så bedömde jag inte chanserna då som särskilt stora. Dels pga skadans utseende, dels pga att jag inte hade något ledigt akvarium av storlek, men han levde, och då var det bara att göra det bästa av situationen. Jag har ju vatten att ta av ur de andra akvarierna tänkte jag, och tömde ett karantänakvarium på 50 liter!! Efter rengörning och återfyllnad av vatten från det akvarium pirayan ursprungligen kom från, och självklart montering av värmare samt genomluftning, så flyttade jag honom. Han intog normal simställning direkt ! Dagen efter fotograferade jag skadan med den lilla digitalkamera jag hade till hands. Vattnet hade grumlats en del, så jag tömde ut hälften och återfyllde med vatten från ursprungsakvariet.

Fotograf: Elisabeth Hallberg

Fotograf: Elisabeth Hallberg

Morgonen efter (se bild ovan), var hela sårskadan övervuxen med svamp! Tjock vit ludd ! Jag badade omgående mot svampangreppet med Kaliumpermanganat i doseringen 1g/100 liter. Stamlösning 1g/liter ger en koncentration på 1mg/ml. Av detta använde jag 60 ml till 6 liter vatten och badade i en hink med genomluftning i 20 minuter. Rekommendationen är kort bad under 10-30 min. Ingen verkar med säkerhet veta särskilt mycket om vad pirayor tål, men alla verkar veta att de är mycket känsliga för en del medikamenter ! Frågan var nu bara vilka? Före och under badtiden utrymmde jag ett av mina 100 liters akvarier, tvättade rent detta med 1% virkonlösning, sköljde mycket väl, och fyllde även detta med vatten från ursprungsakvariet. Badet avlöpte utan några som helst tecken på att det inte skulle tolereras. Jag hade läst att svamp alltid angriper död vävnad, men att svampen när den väl har fått fäste kan växa ner i frisk vävnad och på så sätt förstora skadan. Sårskador läcker även ut elektrolyter vilket gör att fisken får svårt att upprätthålla salthalten i kroppsvätskorna. Att salta vattnet hjälper både mot elektrolytförluster och hämmar förekomsten av svamp. Hur mycket ? Tål pirayor salt ? Jag läste och funderade. Till 100 liter borde jag väl våga tillsätta 3 msk jodfritt grovsalt. Jag fick hålla tät uppsikt för att se om det skulle komma en negativ reaktion. Allt gick dock mycket bra, och jag åkte förhoppningsfull hem sent på kvällen.

Nästföljande morgon, (dag 3) hade nästan all svamp försvunnit från såret, några skinnflikar i sårets ytterkanter hängde och slängde på ett irriterande sätt för fisken. Vattnet hade blivit grumligt av svamprester och död vävnad som nu låg på akvariets botten. Pirayan själv såg dock pigg ut. Nytt vattenbyte modell större, för att återställa hygienen i akvariet. Tillsatte salt som motsvarade den utbytta vattenmängden, och tillsatte Euflavin i doseringen 1g/100 liter för att minska bakterietillväxten. Även 100 liter är för litet som sjukakvarium till en drygt 20 cm piraya insåg jag, och började snegla på ett 220 med luftdriven filterhörna, och tillhörande inkörd filtermatta. En ny omflyttning av fisk i lokalen började planeras.

Pirayan borde för säkerhets skull få gå något dygn till i Euflavinbadet, resonerade jag. Om den klarar sig, blir det flytt till 220:an i mitten av veckan. Dag 4-5; såret såg nu efter omständigheterna fint ut, svampen var borta och de lösa sårflikarna hade släppt. Dag 6; flytt till större akvarium med saltat vatten, inredningen bestod av en lerkruka med en svärdsplanta i. På kvällen frestade jag med en räka som slukades utan betänketid. Det tog jag som ett gott tecken!

Fotograf: Elisabeth Hallberg

Fotograf: Elisabeth Hallberg

Samma fisk två månader senare.

Sedan dess har läkningen fortsatt på ett bra sätt. Det har nu gått 6 månader. Ärret efter skadan syns, men sårytan är nu helt övervuxen med nybildade fjäll! Det vore intressant att få veta om även sidolinjen i det skadade området har återskapats!

                             Efter 6 månader har det skadade området till och med täckts med nybildade fjäll. Foto: Elisabeth Hallberg

Relationen som gick överstyr.

Den skadade pirayan har utvecklat ett oskyggt osnyggt beteende mot mig, efter behandlingstiden. Den påtvingade relationen med många lyft i håv för badningar och flyttningar har påverkat. Det känns som om mitt ingripande i pirayans liv verkligen var på gott och ont. Den går dagligen till anfall mot mig när jag rör mig utanför akvariet. Den går till anfall när jag skall slamsuga botten. Den kommer nyfiket upp till ytan vid utfodring och försöker oskyggt att ta matbitarna från mina fingrar. Det är inte bra för de planer jag haft på att återanpassa den till gruppen. Troligen kommer jag inte att kunna göra det.

Till sist en uppmaning från mig; låt bli att köpa pirayor om du inte har riktigt ordentligt med utrymme och lång erfarenhet som akvarist. Det finns så många andra fiskar som är både lämpligare, trevligare,vackrare, och mer lätthållna som akvariefiskar.

Fotograf: Elisabeth Hallberg

Fotograf: Elisabeth Hallberg

Text och bilder av Elisabeth Hallberg

Relaterade länkar

Av: Elisabeth Hallberg

Datum för publicering

  • 2005-07-14

Kolla gärna in våran hemsida http://www.diamantens.cybersite.nu

Cool

Annons:
Lullan1
1/31/08, 10:13 PM
#1

Otroligt intressant läsning! Jag är imponerad och alldeles hänförd!

Lycka till med dina pirayor!

medde
2/1/08, 1:38 PM
#2

Oj! Vilken bra och lärorik läsning. Kan bara hålla med Lullan1,. Hänförd.

♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥

KerstinL
2/1/08, 1:48 PM
#3

Den som ska ha all äran är Elisabeth, hon är otroligt kunnig.. Ska skicka henne en länk hit så fort sidan är lanserad.

Kolla gärna in våran hemsida http://www.diamantens.cybersite.nu

Cool

Abico
2/1/08, 10:43 PM
#4

Jag har kollat på Timon och Pumba, kommer aldrig våga skaffa piraya ;P Och nu har jag ännu fler andledningar till att låta bli :P

Hanna 

navel
2/4/08, 2:55 PM
#5

Mycket, mycket spännande läsning. :)

[sweetestperfection]
2/5/08, 9:42 AM
#6

Oj.. vad mycket pyssel, men hon såg fin ut på sista bilden sen :)

Annons:
vanessa
2/5/08, 7:09 PM
#7

Vilken bra artikel. Är fascinerad av dem, med både nyfikenhet och respekt. Hoppas att de som säljer dem alltid informerar om deras behov så att de får det bästa hem de kan få. /Vanessa

Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.

BranDuir
2/12/08, 1:28 PM
#8

Väl skrivet och mycket intressant!

sajtvärd på Druid & Shaman iFokus

Emiizan
12/29/09, 6:02 PM
#9

Min kompis hade tänkt ha några rödbukspirayor i ett 450L , men enligt texten så går det väl inte? =O

histronica
12/30/09, 1:32 AM
#10

Fantastiskt spännande läsning. Jag hör till dem som har tyckt att fasen va läcker t det skulle vara att ha pirayor, erkänner jag.

MEN jag lläser också alltid på om lite fakta på de fiskar  jag är intresserade av att ha, innan jag köper dem - och kom tidigt fram till att jag varken har kunskap eller utrymme att ha några.

Tack och lov får jag säga för det ÄR en hel vetenskap att ha dessa. För en tid sedan såldes det ett kar på blocken med runt 5 pirayor, karet var inte större än 200 liter och det kändes beklämmande. Jag hoppas att så många som möjligt läser artikeln ovan och drar lärdom av den för den är verkligen skriven med stort kunnande om dessa och med stor empati för dem.

Tack för välskriven information - jättebra!

Stephanie
12/30/09, 11:20 AM
#11

#9 Nej, enligt Zoopet behöver de ett kar på minst 700 liter. Och den här artikeln visar ju hur viktigt det är med tillräcklig plats…

PokalStjärnor Mvh Stephanie StjärnorPokal

akvariet
12/30/09, 1:42 PM
#12

wow! riktiga monster ju! hehe, men söta var de ju när de va små tills man fick se tenderna!Tungan ute

Stephanie
12/30/09, 2:10 PM
#13

#12 Eller hur! Tänderna var ju groteska!? Förvånad

PokalStjärnor Mvh Stephanie StjärnorPokal

Annons:
[TheoA]
4/8/10, 1:02 AM
#14

Djuraffären jag var på idag hade pirayor. dom visar när dom matar dom 1 gång i veckan

Upp till toppen
Annons: