Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (9) Senaste inläggen

Akvarium och fiskar Allmänt Artbeskrivningar Auktioner / träffar / aktiviteter Berättelser Bilder Butiker och länkar Ciklider Dammar Filter, pumpar, Co2 m.fl Foder Labyrintfisk Levandefödare Malar Nybörjarhörnan O.T Off topic och lekar Odling Projekt / DIY Räkor, snäckor, amfibier m.fl Salt- och bräckvatten Sjukdomar Säljes/Köpes Tetror Tävlingar Vattenvärden Växter och alger Årstidsfisk / Killis
Sjukdomar

TRAUMA, Diskusakuten..!

2008-06-16 16:36 #0 av: KerstinL

Här får ni läsa om en ihärdig kamp för att hålla liv i en underbar fisk, en Diskus vid namn Opal. Detta visar att med samarbete, vilja och envishet så kan man klara det mesta!

 

TRAUMA,  Diskusakuten live!

 

Fotograf Ola Ålander
Fotograf Ola Ålander

 

Min ena blåa diskus "Opal" verkade må dåligt. Hon åt inte så mycket och var lugn och apatisk. Efter någon vecka upptäckta jag att hon hade krympt... Det såg i alla fall ut så. Hennes bror Bamse såg ut som en jätte bredvid henne. Hon simmade sakta omkring i akvariet och såg olycklig ut. Kroppen såg ut som ett skelett med utstående ögon. Sen slutade hon att äta. Jag fick panik. Vad skall jag göra? Självklart, jag mailade till Elisabeth Hallberg.

Som så många gånger förut hjälpte hon mig. Hon trodde att diskusen hade drabbats av tarmflagellater (encelliga parasiter typ amöbainfektion). Och rekommenderade mig att flytta diskusen till ett annat akvarium och medicinera med JBL Spirohexol. Sagt och gjort. Jag åkte genast och köpte medicinen och en ny doppvärmare. Sen hämtade jag upp mitt karantänakvarium på 90l från källaren och fyllde det med vatten från det stora akvariet. Jag kopplade på ett nytt filter och satte i doppvärmaren och fyllde på med Nitrivec.

 När allt var färdigt flyttade jag över Opal. Hon var så svag att hon inte rörde sig i håven. Hon kommer aldrig att klara sig tänkte jag uppgivet. När jag la ner henne i vattnet åkte hon runt i vattenflödet som en trasa. Jag var tvungen att byta till ett innefilter som var pyttelitet. Det håller i alla fall igång vattenytan så att hon inte dör av syrebrist. Efter att jag hade lagt i medicinen var jag mycket spänd på resultatet. Skulle hon reagera negativt på något sätt? Tänk om det var fel medicin och hon skulle dö?

Jag var uppe hela natten och övervakade henne.   Klockan var väl fram mot fyrasnåret på morgonen när jag äntligen somnade. Jag sov oroligt och vaknade med ett ryck halv åtta på morgonen. Jag gick upp för att titta till henne och såg att hon inte klarat natten. Tårarna började rinna ner för kinderna. Hon hade dött! Jag var världens sämsta akvarist och hade dödat min lilla fisk. Hon låg och flöt på ytan och var helt stilla. Nej, en liten rörelse i gälarna. Jag lyfte snabbt av täckglaset och tog henne i min hand och gjorde "konstgjord simning" på henne. Hon får inte dö! Fram och tillbaka i akvariet.

 Efter ungefär en kvart ryckte det till i hennes kropp och hon började röra sig. Glädjen var stor när hon sakta simmade ut i vattnet. Den dagen blev hektisk. Samma sak hände om och om igen. Jag fick sätta i gång henne när hon verkade ge upp och flöt mot ytan igen. På kvällen var jag helt slut.

 Jag mailade Elisabeth och sa att hon kommer nog inte att klara sig. Jag var så ledsen. Elisabeth svarade att det var smart att ge henne "konstgjord simning" och att det tar ca ett dygn innan flagellaterna dör, hon höll tummarna. Det gav mig nya krafter. Och vid åttatiden på kvällen, exakt 24 timmar efter medicineringen vaknade Opal till liv på allvar. Hon simmade undan när jag kom nära henne. Dagen efter vaknade jag också jättetidigt. Till min stora glädje var Opal sitt gamla vanliga jag igen. Nästa dag simmade hon fram till glaset och tittade intensivt på mig, hon ville ha mat! Nu äter hon med god aptit och ökar snabbt i vikt. Allt tack vare en mycket bra medicin, Elisabets klokhet och min envishet.

Irene Mikrut.  

 

Relaterade länkar

Av: IreneM

Datum för publicering

  • 2008-06-16
Anmäl
2008-06-16 16:52 #1 av: Faxlin

En mycket intressant artikel. Och så medryckande. Man blir glad över att folk anstränger sig så hårt för sina fiskars överlevnad också.

Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars

Anmäl
2008-06-16 16:54 #2 av: KerstinL

IreneM är en sann djurentusiast! Hon älskar alla sina djur gränslöst.. ; )

Anmäl
2008-06-16 19:06 #3 av: [Katteeen]

Intressant artikel! Vilken tur att hon klarade sig. Jag hade nog aldrig lyckats få henne att överleva.. Bra gjort Irene! =)

Anmäl
2008-06-16 19:14 #4 av: IreneM

Tack!

Ja faktiskt så älskar jag alla djur Glad !  Det är en stor utmaning att kunna hjälpa ett djur som är svårt sjukt. Speciellt en fisk eftersom att att man inte bara kan åka till veterinären med den. De flesta tycker inte att en fisk är något man ska lägga tid och energi på. Jag ser inte skillnad på mina djur. Dom är alla mina "bäbisar"  Alla mina fiskar har olika  personlighet. Dom tycker om olika mat och blir olika lätt tama. En del äter ur handen medan andra aldrig simmar fram till mig och jag sträcker ner handen i akvariet. Nästan alla har namn. Men av alla djur som jag har inklusive mina sjöhästar så finns det nog inget som är så underbart som att få vara med om en diskuslek. Dessa fiskar är helt enastående!

Anmäl
2008-06-16 19:17 #5 av: IreneM

#3 Tack! Jag hade aldrig lyckats heller om det inte vore för hjälp från Elisabeth Hallberg (hon som har skrivit piaya artikeln). Hon är min mentor och har lärt mig allt jag vet om sjukdomar hos fiskar.

Förresten Kerstin, vad fint du har gjort med bilderna i artikeln! Den sjuka fisken är jättefin Skrattande !

Anmäl
2008-06-16 19:53 #6 av: KerstinL

Tack, tack.. GeneradSkrattande

Anmäl
2008-06-17 12:42 #7 av: Elinormaggan

Bra atikel^^:)

Anmäl
2009-01-11 21:15 #8 av: Lovizaa

Hur funkar konstgjord simning? Förstog inte...

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.